På pensionsspararens sida – att brinna för fri flytträtt
Helena Palmgren, VD Brummer Life. Fotograf: Håkan Målbäck
2020-03-03

På pensionsspararens sida – att brinna för fri flytträtt

Få har stått på barrikaderna i tjänstepensionsbranschen som Brummer Life’s Helena Palmgren. Hjärtefrågan handlar om individens rätt att kunna flytta sin pension. Vad är bakgrunden till det tydliga ställningstagandet – och hur ser framtiden ut för den fria flytträtten?

Brummer & Partners har sedan starten av försäkringsbolaget Brummer Life slagits för flytträttsfrågan. Mycket har hänt på tio år. I täten går Helena Palmgren, som i oräkneliga forum har debatterat för spararnas rätt till fri flytträtt ända sedan 2000-talets start. 

För många arbetsgivare har det varit mödosamt att följa branschens och lagens svängningar. Vi tar det från början: Hur uppkom egentligen flytträttsfrågan?

– Om vi går tillbaka till slutet av 90-talet låg omfattande, systemiska förändringar till grund för den transformation som sedan påbörjades. Stora delar av pensionssystemet förflyttades från så kallade förmånsbestämda pensioner till premiebestämda. Fondförsäkring etablerades på bredare front. Nu kunde individen själv se vad som betalades in och fick samtidigt ansvar för att, i större omfattning, själv placera sina pensionspengar, börjar Helena.

Med mer insyn och ansvar började privatpersoner likväl som företag att ifrågasätta pensionsbranschens leverantörer. Deras röster fick bäring när nya aktörer klev in på arenan. De nya spelarna utmanade gamla sanningar och befintliga strukturer. De tog snabbt mark. Många talade om att oligopolet sprack, vilket var precis vad det gjorde, förklarar Helena.

– De första pensionsspararna och arbetsgivarna som började gräva i vad förändringarna egentligen innebar var betydande för dialogen som skulle följa. Deras utgångspunkt var helt korrekt: För att kunna påverka måste man förstå. När man identifierar och förstår förbättringspotential, eller nytt intresse, vill man kunna agera. Det motstånd de mötte från branschen var möjligen inte aggressivt, men obestridligen defensivt. 

Hon syftar till de vanligt förekommande försäkringsavtalen med villkor som inte uttalat godkände flytträtt, i kombination med höga, förlamande flyttavgifter. Debatten var ett faktum. 

Systemet förutsätter ansvar 

En låga väcktes även hos Helena, som aktivt började driva frågan om rätten till fri flytträtt.

Varför brinner du för flytträttsfrågan?

– Det bottnar i en aversion mot orättvisor. Redan år 2000, när jag var ny i branschen, förvånades jag över hur onödigt svårt man hade gjort det för individen att göra goda val. Informationen gällande avtalens mindre positiva aspekter var ofta mycket bristfällig, exempelvis när det kom till verkliga kostnadsuttag och inskränkande av flytträtten. 

 

”Att se hur man spelade på spararens kunskapsunderläge väckte något i mig, som har varit närvarande sedan dess.”

 

Hon såg hur ett fåtal förvaltningsprodukter – helt utan ifrågasättande – såldes slentrianmässigt till hela kollektiv, som sedan fann sig inlåsta på livstid.

2007 lagstadgades fri flytträtt. Dock blev glädjen kortlivad då rättigheten snabbt begränsades med höga flyttavgifter, berättar Helena: 

– Att se hur man spelade på spararens kunskapsunderläge väckte något i mig, som har varit närvarande sedan dess. Mitt emellan medarbetare och leverantör satt även en arbetsgivare, som ville väl men som gavs så menliga förutsättningar att göra rätt. När jag började på Brummer & Partners var det med ambitionen att driva vidare vår gemensamma vision om att förändra förutsättningarna för både arbetsgivare och sparare.

Hon vidareutvecklar engagerat vikten av att möjliggöra ett individuellt ansvar.

– Jag är för individens rätt att bestämma själv, inte minst när vårt pensionssystem förutsätter eget ansvarstagande. Vår framtida pension och försörjning är centrala frågor för oss alla, men ämnet upplevs svårt att få grepp om. Samtidigt förändras förutsättningarna hela tiden. Se bara på makroekonomin, enskilda försäkringsbolags välstånd, regelverk och produktutbud. Även våra privata situationer ändras genom livet; familj, arbete och riskpreferenser. 

Lagstiftaren lyssnar in

Lagstiftaren har följt utvecklingen, lyssnat och börjat agera. Även om det tog tid är det en mycket positiv utveckling, säger Helena. Regeringens beskrivning av flytträtten understryker hennes ställningstagande:

“Ett livförsäkringsavtal mellan ett försäkringsföretag och en individ löper som regel under en mycket lång tid. Under denna tid sker normalt väsentliga förändringar av såväl en individs preferenser som omvärldsförutsättningar – faktorer som var för sig eller tillsammans kan ha stor betydelse för individens behov och vilja att ändra eller flytta sitt försäkringssparande.”  

Under hösten 2019 slog flytträttsfrågan nya rekord i medial uppmärksamhet. Regeringen lade – efter årslånga remissrundor – fram ett lagförslag om en effektivare flytträtt av försäkringssparande, vilken Riksdagen biföll i november. Lagen med ikraftträdande 1 januari 2020 handlar i huvudsak om att ge sparare och bransch möjlighet att slå samman en eller flera försäkringar, utan skattekonsekvens. Därtill definieras vilka flyttkostnader som försäkringsföretagen får ta ut: handläggningskostnader för flytt och avgift för kvarstående anskaffningskostnader. Det sistnämnda innebär i korthet att en avgift för att täcka tidigare utbetalda provisioner till förmedlare och lön till anställda får tas ut, under försäkringens första år. 

Avgifter är ett nyckelord som är högst relevant i frågan om flytträtt.

– På Dagens Industris konferens DI Försäkring i februari lyfte Åsa Larson på Finansinspektionen att även lagstiftaren och FI har uppmärksammat de höga, tidsoberoende avgifter som flera bolag har tagit ut under ett helt decennium. Avgifterna har fram tills nu kunnat uppgå till fem procent av det sparade kapitalet och utgör, inte helt oväntat, en motivationsfaktor för branschen. 

När lagändringen nu trätt i kraft i samtid med andra konsumenttillvända regler förbättras visserligen konsumentskyddet, men inte tillräckligt, säger Helena. 

– Som Åsa sa fokuseras debatten i stort till storleken på avgifterna. De är definitivt centrala och, enligt mig, fortsatt för höga, men täcker inte in helheten fullständigt. Det är mer komplext än så. Individens behov av stöd och vägledning för att jämföra villkor är essentiell. Likaså det faktum att pensionsflyttarna till stor del är branschinitierade. Detta ställer höga krav på branschen, rådgivningen och att denna utgår obevekligen från individens behov. Resultatet måste även följas upp. 

Försäkringar, med betoning på fonddito där individen står all risk, som tecknats före 2007 saknar fortfarande flytträtt. 

– Med det sagt är det inte säkert att det räcker för spararen att flytta för att allt ska bli bra, branschen behöver ta ett helhetsansvar för rådgivning och relevanta jämförelsestöd för den som vill göra det själv. Vi ska även tillhandahålla hållbara, kompletterande sparformer. Lagändringen är inte fullgod, säger hon med eftertryck.

Det ansåg inte heller Riksdagen som gjorde ett så kallat tillkännagivande i samband med att lagändringarna antogs i höstas. Regeringen ombads skyndsamt återkomma med ett förslag som tydligt skiljer fond- och depåförsäkring från traditionella livförsäkringar när det gäller vilka avgifter som får tas ut vid flytt av pension, och så kallade återköp av kapitalförsäkringar. För fond- och depåförsäkring föreligger önskemål om att flyttavgifterna ska begränsas ytterligare och att ett avgiftstak införs – detta för att möta konsekvensen av de procentuella kostnadsuttagen. Man vill även se över möjligheten att utöka flytträtten för fondförsäkringar tecknade före 2007. En promemoria förbereds för ny remissrunda under våren.

Flytträttsfrågan – rak och konkret

Så, hur ser framtiden ut för flytträtten? Hur kan man som arbetsgivare förhålla sig till de förändringar som, sakta men säkert, sker?

– Du som arbetsgivare måste komma ihåg följande. Det allra viktigaste steget som har tagits i frågan är att du har givits makt och möjlighet att förändra. Som en av landets större upphandlare av tjänstepension kan du göra stor skillnad. De arbetsgivare som har gjort detta sedan några år tillbaka ser nu vinsterna med de tydliga krav de ställer på sin leverantör. Både gällande avtalet i sig och i uppföljningen av detsamma, säger Helena.

Du har tidigare sagt att branschen dansar sidledes, vad menar du med det?

– Branschen har alltid menat den är kapabel till självreglering. Man måste bara få agera i sin takt. Drygt femton år senare tror jag inte längre på det. Ett tydligt exempel är den gemensamt utarbetade och överenskomna Flytträttsstandarden från 2016, som aldrig riktigt har följts och därmed inte heller gett önskvärd effekt för spararna. Detta enorma kostnader och nedlagda resurstimmar till trots.

 

”Den tid ni lägger på att skapa en bra tjänstepensionslösning är så enormt värdefull för era medarbetare och deras familjer i framtiden.”

 

Branschen behöver delvis en ökad tydlighet från lagstiftaren:

– Samtidigt kan jag inte nog lyfta den egna, genuina viljan att själva dra sitt strå till stacken. I detta har Handelsbanken klivit fram på ett fördömligt sätt genom att som första, svenska storbank slopa sina flyttavgifter. Därutöver är arbetsgivarnas verkan en ofrånkomlig maktfaktor. Detta rör sig om ett klassiskt fall av utbud och efterfrågan, med komplikationen att den köpande sidan har svårt att finna trygghet i helheten. Speciellt över tid. Flytträtt är en förtroendefråga – både i termer av att erbjuda kunden valfrihet och samtidigt att aldrig rådge att flytta om skäl inte finns.

Utveckla. 

– Som ledningsgrupp, HR-, eller Compensation & Benefit-ansvarig, krävs det idag spetskompetens för att kunna driva igenom en tjänstepensionsupphandling till ett annat och tillfredsställande resultat. De allra flesta behöver stöd och råd. Utmaningen ligger i att säkerställa rådens objektivitet. Flytträttsfrågan, däremot, är rak och konkret. Jag vill mena att om ni möjliggör en kostnadsfri flytträtt sätter ni er i förarsätet, rent avtalsmässigt. Ni får en sund, verklig och rättvis pris- och förväntansbild från start. Dessutom kan ni vara mer säkra på att er utvalda leverantör kommer att jobba hårdare för att behålla er nöjda, säger hon och fortsätter:

– Tjänstepensionen är en av era medarbetares viktigaste – och på sikt kanske mest värdefulla – förmåner. Det kan upplevas både krångligt och otäckt med försäkringar, kanske kapitalplaceringar i stort. Minns att i vår tid, 2020, är flexibilitet, transparens och mandat att förändra en hygienfaktor. Den tid ni lägger på att skapa en bra tjänstepensionslösning är så enormt värdefull för era medarbetare och deras familjer i framtiden. Det är en fin målbild att visualisera, avslutar Helena.

Helena Palmgrens främsta råd till dig som söker svar kring flytträtten

1. “Se till vad du lämnar och vad du får”

“För dig med kollektivavtal: Bestäm hur du vill se fördelningen mellan tradliv och fonder. Att byta fond behöver inte betyda att du måste flytta försäkringen. Och för dig utan kollektivavtal: Flytta inte heller dessa försäkringar för flyttandets skull, men flytta från föråldrade produkter som inte ger mervärde. Se till vad du lämnar och vad du får. 

Börja alltid med att se vad du kan förbättra genom att byta fonder eller genom att justera risknivå. Kärnan är kostnader, avkastning och risk – för hela pensionsportföljen. Se över helheten på minpension.se.”

2. “Ta ställning, fri flytträtt är en principfråga”

“Ur ett värderingsperspektiv är flytträttsfrågan central. Vilka är vi, som arbetsgivare, att veta eller bestämma vad som är rätt eller fel för våra medarbetare idag eller imorgon? Samhället förändras snabbt, så även branscher och individens egna förutsättningar och behov. Ta ställning för valfrihet och flexibilitet.”

3. “Säkerställ ditt mandat”

“En premiebestämd försäkring innebär att du och medarbetarna bär ansvaret för hur utfallet blir. Om du inte har mandat, hur ska du kunna stå för resultatet? Jag ser hur allt fler HR- och Compensation & Benefits-avdelningar går ihop med inköpsavdelningen för att approchera upphandlingarna från två håll. Det är ett gott exempel på hur man kan påverka och förbättra förutsättningarna genom värdefull kompetensdelning.” 

Vi har placerat cookies på denna webbplats. Cookies används för att optimera din användarupplevelse och för att tillhandahålla dig med relevant marknadsföring. Genom fortsatt användning av denna webbplats samtycker du till användningen av cookies. Klicka här för mer information.

JAG SAMTYCKER