Så navigerar du rätt bland indexfonder
Jonathan Furelid
2019-02-14

Så navigerar du rätt bland indexfonder

Passivt förvaltade fonder, så kallade indexfonder, har blivit allt populärare bland svenska pensionssparare. Men hur väljer du “rätt” indexfond och vad är viktigt att tänka på? Några enkla tumregler kan visa vägen.

Indexfonder som passivt följer vad som typiskt sett är ett specifikt lands aktiemarknad, eller som ger aktieexponering mot en viss region, har under senare år blivit ett allt populärare inslag i svenska pensionssparares portföljer. Trenden är rationell, i synnerhet i takt med att avgifterna för indexfonder går mot noll. Detta samtidigt som aktivt förvaltade aktiefonder fått allt svårare att hävda sig i konkurrensen.

Logiken bakom att indexfonder är billiga är enkel. Eftersom de passivt följer ett index finns heller inget incitament hos investeraren att betala för en förvaltningsorganisation som genom aktiva beslut ska skapa överavkastning. 

Inom den institutionella världen, det vill säga bland pensionsfonder och stiftelser som förvaltar stora pengar professionellt, har man länge separerat aktiv och passiv förvaltning. I detta sammanhang talar man om alfa-beta-separation. Alfa motsvarar här aktiv, specialiserad och marknadsoberoende förvaltning, vanligen utförd av hedgefonder, medan beta är passiv marknadsexponering. 

Syftet med denna separation faller tillbaka på tidigare resonemang. Man vill betala så lite som möjligt för beta och är villig att sätta ett högre pris på alfa-förvaltning, som man inte själv kan replikera på ett enkelt sätt. En indexfond är i detta sammanhang att betrakta som ren beta-förvaltning och ska därmed vara så billig som möjligt.

I takt med att utbudet av indexfonder växt explosionsartat har pensionssparare fått samma möjlighet att utvärdera vad som faktiskt är värt att betala för. I många fall blir svaret att de aktiefonder man sitter med till en hög avgift, utan omsvep kan bytas ut mot en indexfond och ge en minst lika bra exponering till en bråkdel av priset. Nästa fråga blir vilken indexfond man ska välja - en viktig fråga då till synes identiska fonder kan vara markant olika.

Att förstå vilket index som fonden följer kan vara helt avgörande för din investering.

Hur identifierar man en indexfond?

Det är inte alltid uppenbart att förstå vilka fonder som är indexfonder. Om ordet index ingår i fondens namn behöver man sällan fundera, men så är inte alltid fallet. Ibland benämns fonden till exempel med marknaden som den följer. 

Ett snabbt sätt att sortera fram indexfonder på är att använda den oberoende fonddatabasen Morningstar. Genom att söka på “indexfonder” under den breda kategorin kan du snabbt få fram en lista över cirka 200 fonder sorterad på de bäst presterande fonderna under de senaste fem åren. 

Då avgiften är central vid valet av indexfond är en allmän rekommendation att tidigt sortera ut de billigaste fonderna. Som tumregel bör en indexfond inte kosta mer än 0,4 procent i årlig avgift. Efter att ha gjort ovan sökning kan du snabbt få fram de billigaste fonderna genom att klicka på fliken avgifter och därefter sortera stigande på kolumnen “Årlig avgift %”. Innan du handlar fonden - dubbelkolla att avgifterna i fråga även gäller för den plattform och det försäkringsavtal som du har. Ibland förekommer det avvikelser. 

Vilket index följer fonden?

Att förstå vilket index som fonden följer kan vara helt avgörande för din investering. Ett klokt val är ofta att välja ett bredare index framför ett smalare. Detta då risken minskas genom att investeringen sprids över fler bolag och sektorer. 

Om man tar exemplet Sverige finns här ett antal olika index som följs av passiva indexfonder. Indexen OMXSPI och SIX Return Index visar utvecklingen för samtliga bolag på Stockholmsbörsen, cirka 300, medan indexet Nasdaq OMX Stockholm Benchmark följer 80 till 100 bolag. Ett ännu smalare index är SIX30RX som bara innehåller de 30 värdemässigt mest omsatta bolagen på Stockholmsbörsen. Det ger en koncentrerad exponering och exkluderar de mindre bolagen, vilket under de senaste årens börsuppgång gjort att indexet halkat efter det betydligt bredare SIX Return Index.

Hur väl följer fonden index?

Det är såklart viktigt att säkerställa att indexfonden faktiskt följer sitt index, här kan det finnas stora skillnader mellan olika fonder som på papperet ska följa samma index. I detta sammanhang finns två nyckeltal som man bör känna till: Tracking error och active share.      

Tracking error syftar till att mäta om fonden historiskt har gett samma avkastning som sitt jämförelseindex. Nyckeltalet bör ligga under 0,5 för att det ska anses vara en riktig indexfond. Active share mäter andelen innehav som finns i fonden jämfört med sitt index. Om talet är 0 innebär det att alla innehav i indexet också finns i fonden. Det är med andra ord att anse som bra om tracking error och active share är så låga som möjligt. Ett bra riktmärke för active share i en indexfond är någonstans mellan 0 och 10. 

Konkurrensen hårdnar hela tiden - till förmån för spararen.

Är billigast alltid bäst?

Som tidigare nämnts bör indexfondens årliga avgift inte överstiga 0,4 procent, men det finns exempel som är betydligt billigare och i vissa fall gratis. 

Om allt annat är jämbördigt är en indexfond som är billigare än en annan också bättre, men det gäller att man hittar en fond som följer det index som passar en själv. Gärna ett brett sådant, och att fonden förvaltas effektivt med ett lågt tracking error. Generellt kan sägas att det är bättre att investera med branschens större aktörer då de har skalfördelar i sin förvaltning och kan pressa priserna hårdare. I detta sammanhang har amerikanska Vanguard gått i bräschen, men konkurrensen hårdnar hela tiden - till förmån för spararen.

Finns hållbara indexfonder?

Den som vill utvärdera sin indexfond ur ett hållbarhetsperspektiv bör veta att vissa fondbolag väljer att utesluta bolag ur indexet på grund av att de inte passar in i deras hållbarhetskriterier. Det kan spilla över i att active share och tracking error ökar. Att fonden får en sämre följsamhet med index får, i detta sammanhang, ställas i relation till hur högt man värderar dess hållbarhetsprofil.

Under senare tid har det även lanserats hållbara indexfonder. Dessa fonder följer per definition index som enbart inkluderar bolag med hög hållbarhetsranking. Som medveten sparare är hållbarhetstrender något att hålla ett extra öga på. 

Så väljer du “rätt” indexfond

Valet av indexfond bör styras av din egen riskbenägenhet och vad syftet med investeringen är, men genom några enkla tumregler kan du öka sannolikheten för att göra kloka val. 

För att välja “rätt” indexfond är det alltid viktigt att se till vilket index som fonden följer och om detta ger en bred eller smal exponering mot den önskade marknaden. En bred exponering ger minskad bolagsrisk. 

Att börja med en fond som följer ett globalt index är en bra start då detta ger en väl diversifierad exponering mot ett stort antal bolag och marknader. Samtidigt riskerar man inte överlappande exponeringar som kan bli fallet om man har ett stort antal individuella indexfonder i sin portfölj.

Betala aldrig för mycket för en given exponering. Om allt annat ser likadant ut är avgiften det som skiljer en indexfond från en annan. Över lång tid får avgiften stor betydelse för din slutliga avkastning. Säkerställ också att fonden är effektiv och gör sitt jobb, det vill säga har låg avvikelse mot det underliggande indexet. 

Om hållbarhet är en viktig faktor i ditt sparande, förstå vilka fondbolag som tillämpar hållbarhetskriterier i sin indexförvaltning. Du kan också välja en indexfond som följer ett hållbart index.

Slutligen, var alltid sunt kritisk till det utbud av indexfonder som finns tillgängligt via ditt fondförsäkringsbolag. Det är inte ovanligt att indexfonder enbart används i rent marknadsföringssyfte och som ett sätt för försäkringsbolaget att komma väl ut i prisjämförelser. I nästa steg, när du väl har blivit kund, lockas du in i dyrare lösningar. Detta är särskilt viktigt att se upp med i tjänstepensionsavtal där försäkringsavgiften är noll. Att vara en medveten konsument är en nyckel för att göra väl avvägda och bra köp. Det gäller inte minst finansiella produkter.


Jonathan Furelid,
Fondredaktör, nyhetsbyrån Finwire 

Vi har placerat cookies på denna webbplats. Cookies används för att optimera din användarupplevelse och för att tillhandahålla dig med relevant marknadsföring. Genom fortsatt användning av denna webbplats samtycker du till användningen av cookies. Klicka här för mer information.

JAG SAMTYCKER